Mjau.
Vildisen här hemma har sedan tidig ålder haft en GIGANTISK förkärlek för katter. Till skillnad mot hans föräldrar. Tur då att mormor kan ställa upp med två "kissar" som får gå livets hårda skola när Vildis entrar Blomtorp. Det tillhör inte ovanligheterna att Vildis drar i en svans här och där eller kommer smygandes med en flugsmälla när de inte ont anande "kissarna" tar sig en lur. När Vildis är hos mormor så sitter han gärna mellan katterna när de ska äta mat, tittar när de sover, jagar dem, klappar dem och drar dem i svansen tjutandes av det mest härliga gurglande skratt. För länge sen när jag tydligen hade mer tid än vad jag har nu så påbörjade jag ett kattvirknings-projekt, klart att Vildis skulle ha en egen kisse. Projektet slutfördes aldrig förrens förra helgen, då slog jag till. Boken "Virkade figurer" bjuder på allehanda söta figurer att virka och snart har jag nog virkat dem allihop. Här är han Vildis egna kisse....
Mjauuuuu lördag!
Kommentarer
Trackback
